Examensarbetets syfte Àr att jÀmföra de provuppgifter inom matematik som ingÄr i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter frÄn nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jÀmföra dessa tvÄ provkonstruktioner har 76 provuppgifter frÄn TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter frÄn nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.JÀmförelsen mellan de tvÄ provkonstruktionerna visar bÄde pÄ skillnader och likheter. InnehÄllsmÀssigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehÄllet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poÀngen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsomrÄde som en Matematik D-elev fÄtt tillgÄng till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev Àr 5 procent.

Under lÀrarutbildningen hÀr pÄ Malmö högskola har jag hela tiden pÄmints om att planera mina matematiklektioner och undervisning efter lÀroplaner och kursplaner i matematik. Att för mig som nybliven lÀrare arbeta efter kursplan och lÀroplan Àr dÀrför en sjÀlvklarhet. Skolverket och regeringen har arbetat fram förslag till nya kursplaner i matematik i Är 3 som ska börja gÀlla frÄn och med höstterminen 2008. De har Àven som mÄl att införa nationella prov i matematik i Är 3 under vÄrterminen 2009. Syftet med denna studie Àr att undersöka matematiklÀrares attityder och instÀllningar till dessa nya mÄl att uppnÄ och de nya nationella proven i matematik i Är 3.

I denna C-uppsats Àr syftet att titta pÄ vilket sÀtt kursplanens och lÀroplanens mÄl Àr kopplade till de nationella proven i matematik för skolÄr 5 och 9 och vad de innehÄller matematiskt. Med innehÄller matematiskt menar vi vad frÄn matematiken som tas upp och om uppgifterna visar pÄ de mÄl ur styrdokumenten som Àr avsett. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre prov för Är 5 och tre prov för Är 9 samt kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare. Alla informanter tycker att de nationella proven i matematik speglar kursplanen. LÀrarna för Är 5 vill Àndra provens utformning och lÀrarna frÄn Är 9 tycker att proven Àr bra, sÀrskilt som ett stöd nÀr de ska sÀtta betyg.

Det Àr vanligt att lÀroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebÀr att tolkning av lÀro- och kursplaner görs utifrÄn lÀroboken. Vi tycker dÀrför det Àr intressant att undersöka hur vÀl en lÀrobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i lÀroboken utifrÄn sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid UmeÄ universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna anvÀnds framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, dÀrför tycker vi det Àr intressant att jÀmföra lÀroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi Àven uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrÄn de sex kompetenserna.

En av Skolverkets tankar med de nationella proven Àr att de ska fungera som en bedömnings mall vilket lÀrarna i vÄr studie ocksÄ anvÀnde sig av men ansÄg samtidigt att deras bedömning av eleverna kunde ske utan de nationella proven. VÄrterminen 2009 infördes nationella prov för Ärskurs 3. Skolverket och regeringen beslutade att proven skulle bli obligatoriska i bÄde svenska och matematik samtidigt infördes mÄl att uppnÄ i bÄda Àmnena för Ärskurs 3. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka betydelsen av nationella prov i svenska Ärskurs 3 med sÀrskilt fokus pÄ lÀrarnas planering och bedömning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat lÀrare pÄ tvÄ olika skolor om deras syn pÄ nationella proven.

I denna aktionsforskning utarbetas, anvÀnds och utvÀrderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frÄgor som vi har arbetat utifrÄn gÀller valet av uppgifter, hur sjÀlva genomförandet av ett muntligt prov ska gÄ till samt hur man bedömer det muntliga provet..

VÄrt syfte med denna forskning Àr att undersöka om det har funnits nÄgon skillnad pÄ Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lÀrarna tycker Àr syftet. VÄrt arbete Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ matematiklÀrare pÄ högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgÄ samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har Àven tittat pÄ hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna Àr skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstÀmmer med lÀraren. LÀraren tillskriver syften som inte Skolverket nÀmner..

Denna studie Àr en C-uppsats inom lÀrarutbildningen pÄ Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig pÄ elevers resultat pÄ muntliga delen, och hela nationella provet vÄren 2010, lÀrarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som fÄr tillfÀlle att arbeta med matematik muntligt pÄ lektionerna blir bÀttre pÄ matematik Àn de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik pÄ lektionerna fÄr ett bÀttre resultat pÄ den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvÀndigtvis pÄ matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga sÄvÀl som sin skriftliga förmÄga i matematik Àr de som lyckas bÀst..

Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ om den undervisning som lÀrare som arbetar i grundskolans tidiga Är bedriver pÄverkats till form och innehÄll av de nationella proven i skolÄr 3. Undersökningen bygger pÄ sex intervjuer gjorda med lÀrare som arbetar i skolÄren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfÀllena Àr att lÀrarna Àr övervÀgande positiva till de nationella proven i kÀrnÀmnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte pÄverkats sÀrskilt mycket av proven. DÀremot visar resultatet att samtliga lÀrare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete..

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka fel elever i Är 5 gör i matematik och vilka matematiksvÄrigheter de befinner sig i nÀr de kommer till vÄr skola i Är 6. För att ta reda pÄ det gjorde jag en kvalitativ innehÄllsanalys av 37 Nationella prov för Är 5 som eleverna genomfört pÄ vÄrterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgÄng definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvÄrigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartlÀggning av matematiksvÄrigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svÄrigheter bÄde utifrÄn det matematiska innehÄllet sÄ som talförstÄelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförstÄelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har Àven försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundlÀggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förstÄelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid berÀkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.

Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra sprÄk och matematik i skolÄr 3 under vÄrterminen 2009, dÄ resultaten i svensk skola pÄvisar en försÀmrad utveckling. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ om och hur resultatet pÄ proven pÄverkar lÀrarnas arbete och elevernas fortsatta lÀrande i svenska och matematik. Under vÄrterminen 2009 genomförde vi en enkÀtundersökning med elever och förÀldrar i skolÄr tre i en SkÄnekommun. Dessutom har tvÄ rektorer, fyra speciallÀrare och fyra lÀrare i skolÄr 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstÀmmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna vÀrderar sin svenskkompetens lÀgre Àn pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre Àn pojkarna.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas pÄ IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter frÄn de olika programmen genomförts. PÄ IB-programmet har uppgifter frÄn final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och frÄn de svenska en analys av uppgifter frÄn nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjÀlp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjÀlp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som Àr kÀrnan i uppgiften.

Syftet med det hÀr arbetet var att fÄ en djupare förstÄelse för vad de nationella proven har för betydelse för matematikundervisningen. Ett annat syfte var att undersöka vad lÀrare tyckte om de nationella proven och hur de pÄverkar undervisningen, bedömningen och betygssÀttningen i matematikÀmnet. I studien har fem verksamma lÀrare i Ärskurs 6 intervjuats angÄende sina Äsikter och erfarenheter kring de nationella proven. Resultatet visade att lÀrarna Àr positivt instÀllda till proven men att bland annat rÀttningen Àr det jobbiga med proven. De nationella proven ha en stor pÄverkan pÄ undervisningen enligt lÀrarna dÄ de repeterar mycket inför proven.

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..